Introduktion
Katalogen visar de kända boplatserna i socknen, och de människor som har bott där. Fokus är på bygden, inte släkterna, vilket innebär att i princip bara personer som verkligen har levt här under någon del av sitt liv är medtagna. För inflyttade personer kommer således vanligen inte deras föräldrar och syskon med. Dock finns det några undantag där en generation har levt här men flyttat ut, nästa generation har levt på annan ort, men en tredje generation har "kommit tillbaka". För sammanhangets skull kan alla dessa ha kommit med i katalogen.
Lagen om skydd av personuppgifter förbjuder publicering av uppgifter om levande personer utan deras samtycke. I denna sammanställning finns därför bara avlidna personer med. Kriteriet är att det finns ett känt dödsdatum eller ett födelsedatum som ligger mer än 110 år tillbaka i tiden. Inga personer registreras utan födelsedatum, i värsta fall förenklat så att bara århundradet framgår, tex 1500-00-00.
Grunden för sådan historisk information är i första hand husförhörslängderna. Det är en fantastisk källa, men inte perfekt. En svaghet är att man ofta inte kan identifiera enskilda boställen. Även om bostället kanske hade ett namn, så har prästen ofta inte skrivit ut det. Vanligt är att bara bynamnet, tex Bondfallet eller Vretarne syns. Svårigheten är att dessa byar innehåller många boställen.
En annan faktor är namnkonventionerna som vi har talat om tidigare. Om en stor andel av befolkningen heter Olof Olsson eller Anna Andersdotter, och prästen inte skriver ut födelsedata, så hamnar forskaren ofta i svårighet att veta vilken Olof eller Anna som man har stött på. De tidiga husförhörslängderna utelämnar konsekvent födelsedata medan de i allmänhet finns med i de senare. Dessutom är kvinnor ofta, särskilt i de äldsta dokumenten, bara angivna som "hustru Karin".
Men det finns ljusglimtar också. I husförhörslängden brukar prästen gå igenom socknen i samma ordning som föregående år. Detta skapar möjlighet för detektivarbete, om än med försiktighet och viss tidsåtgång. En annan ljuspunkt är dokumentationen från de olika skiftena: laga skifte, storskifte och enskifte. Från dessa förrättningar finns i allmänhet både kartor och ägarförteckningar som är tydligt hopkopplade.
En konsekvens av det ovan sagda är att de kataloger som visas i det följande varken är kompletta eller felfria. Om läsaren har bättre information i något avseende, så är jag tacksam för att få del av det!
Man kan naturligtvis fundera över värdet av denna information. Som jag ser det, så är det intressant att se hur enskilda boställen har uppstått och ibland försvunnit. Vissa människoöden kan vara intressanta i sig, eller som exempel på tidens levnadsbetingelser. Jag vet också att informationen ibland kan vara till hjälp för släktforskare.
Till sist en "produktspecifikation":
Hans Philip